SENA!
Puss på att lärarna kom 1 timme och 15 min efter att stödtiden egentligen börjat (visserligen skulle de komma 30 min sent...men nu kom de ju 45 min efter tiden de satt ut.)
Jag blir så trött.
Jag blir så trött.
Datorkunskap/programhantering
Och helt plötsligt kom jag på varför jag har skjutit upp de där tre(!) uppgifterna som ger mig två G istället för två IG. Uppgifterna är så jääävla stora och så jääävla svåra. Skjut mig! (Eller nej, jag kan inte dö med såhär många IG:n, då kommer jag bli dömd att hemsöka skolorna i all oändlighet...och det skulle ju suga)
Okej, ta ett djupt andetag. Det här är inga problem. Du fixar detta! Nemas problemas....
Har btw, mailat rektorn och klagat på sena ankomster och oljud. Jag är en riktig liten djävul men vafan. Någon måste ju säga ifrån. Att i princip VARJE lektion börjar 5-30 min senare än vad de ska är INTE INTE INTE okej.
Mah. Ge mig popcorn, mitt duntäcke och Sigge..typ nu.
Okej, ta ett djupt andetag. Det här är inga problem. Du fixar detta! Nemas problemas....
Har btw, mailat rektorn och klagat på sena ankomster och oljud. Jag är en riktig liten djävul men vafan. Någon måste ju säga ifrån. Att i princip VARJE lektion börjar 5-30 min senare än vad de ska är INTE INTE INTE okej.
Mah. Ge mig popcorn, mitt duntäcke och Sigge..typ nu.
Skoltrött
Jag är så förbannat skoltrött att jag inte ens vet vart jag ska ta vägen. Orkar inte tänka, orkar inte ens engagera mig, orkar verkligen inte lyssna. Dessutom stör jag mig på nästan alla i min klass...vilket inte förbättrar skoltröttheten. Vill helst bara dra täcket över huvudet och sova mig igenom detta. Usch..
Svartsjuka?
Jag förstår mig inte på mig själv. Det är galet allting.
När jag blir galen av allt som händer blir jag knäsvag
behandlas av mina vänner som skräpmat och
de skiter i det jag säger
När jag blir galen av allt som händer blir jag knäsvag
behandlas av mina vänner som skräpmat och
de skiter i det jag säger
Lift me up
When I 'm lost along the way and I can't face another day
And if I stumble on the road and if I can't carry the load
And if I lose my faith, and kindness, and generosity
Would you hold my hand?
Say you understand my pain
And if I stumble on the road and if I can't carry the load
And if I lose my faith, and kindness, and generosity
Would you hold my hand?
Say you understand my pain
Vafan?!
Vad är det med folk och helt plötsligt sluta höra av sig/säga upp kontakten med mig?! Jag förstår inte vad jag har gjort er. Jag förstår inte vad som helt plötsligt fått er att sluta bry er, sluta höra av er, sluta vara mina vänner..
M, jag bryr mig om dig. Det kommer jag alltid(!) att göra. Du har varit en så stor del i mitt liv, gått igenom några av de jobbigaste sakerna någonsin med dig och du var alltid stöttande. DU fanns alltid där. Vad har hänt? Jag förstår inte?? Förra veckan var allt okej och vi skulle höras i helgen..nu är du totalt förändrad.. Klart jag förstår att något har hänt. Men vad? Kan du snälla bara tala om vad jag gjort för något som fått dig att avsky/hata mig? Du kommer alltid att betyda lite mer än de flesta, det går inte att ta bort, du har varit så stor del av mig att du aldrig kommer bli en av alla. Så är det bara.
/en mycket förvirrad och sårad Simone..
M, jag bryr mig om dig. Det kommer jag alltid(!) att göra. Du har varit en så stor del i mitt liv, gått igenom några av de jobbigaste sakerna någonsin med dig och du var alltid stöttande. DU fanns alltid där. Vad har hänt? Jag förstår inte?? Förra veckan var allt okej och vi skulle höras i helgen..nu är du totalt förändrad.. Klart jag förstår att något har hänt. Men vad? Kan du snälla bara tala om vad jag gjort för något som fått dig att avsky/hata mig? Du kommer alltid att betyda lite mer än de flesta, det går inte att ta bort, du har varit så stor del av mig att du aldrig kommer bli en av alla. Så är det bara.
/en mycket förvirrad och sårad Simone..
Ångest
Jag har minst sagt ångest....skiiiit.
Höstdepp
Ibland funderar jag på om jag slösar bort mitt liv..och när jag funderar på det känns det som att jag slösar bort den tiden jag spenderar på att fundera över det. Förstår ni hur jag menar? Samma sak när man står i affären och tvekar över vad man ska köpa, så ovärt. Ta något och var glad över att du har möjlighet att köpa just det du vill ha. (Problemet för mig är att jag inte vet vad jag vill ha.)
Ett stort I-landsproblem är att vi har så mycket valmöjligheter, så många olika vägar att testa att vi tillslut inte gör något alls, tar på oss alldeles för mycket eller står förvirrade i mitten. Ingen verkar riktigt veta vart de är påväg nu. Jag tror inte en enda av mina kompisar vet exakt vad de vill med sin framtid, alla velar, tvekar. Men vad säger att bara för att man tex vill jobba på dagis efter skolan kommer att vara fast där föralltid? Man kan alltid byta inriktning, byta jobb, utbilda sig, göra saker. Vi har så många val i livet att det verkar onödigt att snöa in sig på en väg.
Detta är mest förvirrade funderingar i en förvirrad "slutet av tonåren" tjejs huvud.
Dags att göra något radikalt?
Ett stort I-landsproblem är att vi har så mycket valmöjligheter, så många olika vägar att testa att vi tillslut inte gör något alls, tar på oss alldeles för mycket eller står förvirrade i mitten. Ingen verkar riktigt veta vart de är påväg nu. Jag tror inte en enda av mina kompisar vet exakt vad de vill med sin framtid, alla velar, tvekar. Men vad säger att bara för att man tex vill jobba på dagis efter skolan kommer att vara fast där föralltid? Man kan alltid byta inriktning, byta jobb, utbilda sig, göra saker. Vi har så många val i livet att det verkar onödigt att snöa in sig på en väg.
Detta är mest förvirrade funderingar i en förvirrad "slutet av tonåren" tjejs huvud.
Dags att göra något radikalt?
Blaj
Först tänkte jag döpa detta inlägg till funderingar och vara lite sådär lagom filosofisk men efter en snabb fundering ändrade jag det till blaj och gör som jag alltid gjort, ordbajsar.
Ska snart ta mig iväg till Hamre igen, känns som att jag är där väldigt mycket utan någon egentlig anledning. Missade dock att gå upp vid 7 imorse så Pikkamela fick sköta jouren själv. Ohwell, får ta igen det någon annan dag. Det löser sig. Datorn och externa får stanna hemma, ska redigera bilderna ikväll istället. Har ordnat alla mappar och flyttat över allt till externa nu, känns toppen! (Inget onödigt på datorn som kan få lärarna att dampa. ;)
Nej, dags att dra på ridkläderna (ifall jag ska rida idag är det bäst att vara förberedd) och cykla iväg mot Tha Stall.
Pusshejdå.
Ska snart ta mig iväg till Hamre igen, känns som att jag är där väldigt mycket utan någon egentlig anledning. Missade dock att gå upp vid 7 imorse så Pikkamela fick sköta jouren själv. Ohwell, får ta igen det någon annan dag. Det löser sig. Datorn och externa får stanna hemma, ska redigera bilderna ikväll istället. Har ordnat alla mappar och flyttat över allt till externa nu, känns toppen! (Inget onödigt på datorn som kan få lärarna att dampa. ;)
Nej, dags att dra på ridkläderna (ifall jag ska rida idag är det bäst att vara förberedd) och cykla iväg mot Tha Stall.
Pusshejdå.
Nattinlägg
Har umgåtts med bästa Milla under lunch, eftermiddagen och kvällen. Otroligt trevligt och jag rekomenderar varmt filmen Patrik 1,5 SÅ bra var den. Helt underbar dag faktiskt, lagom med allt. (Lite dåligt med klädshopping dock.. ;)
Har massa funderingar kring vad jag vill med livet nu, i framtiden och så..men det får jag klura ut en dag då jag blir rik på visdom och tid. För tillfället vill jag bara göra något impulsivt..flytta till Norrland med Sebastian tillexempel. (Sen att det var långsiktiga planer som förmodligen bara är blaj, det är en helt annan historia)
Annars vill jag skrika mig hes, skratta mig till tårar och vika mig dubbel av glädje med underbara människor. Bara leva i nuet, i glädjen, för studen.
Imorgon ska jag fota hoppning...och kanske shoppa stövlar. <3
Bloggkoll
Kaos och sjukligheter
Det är kaos i mitt liv nu. Det är seriöst kaos.
Jag vill så mycket men samtidigt inget alls.
Är dessutom äckligt sjuk. Det suger.
Jag vill så mycket men samtidigt inget alls.
Är dessutom äckligt sjuk. Det suger.
Diva, för du är bäst
Har du någonsin kännt känslan som rycker tag i dina stämband, vara ensam.
Ser hur livet flyger iväg som en vindpust, ingenting just nu som ger dig livslust.
Ingenting just nu som känns bra.
Men en sak är självklar, en dag kommer du hitta hästen (bruden) du drömmer om.
Slutligen, ljuset i slutet av tunneln kom.
Nu är det slut på alla jävla fester och du hittar det alla människor strävar efter.
Själsfränder
Kärleken uppenbarar sig, en varelse utöver det vanliga, vardagliga och du hör en vacker sång.
När du minst anar det kommer hon stå på din stallgång (trappuppgång) och bara titta på dig, så vacker att du nästan pissar på dig.
Idag går alla tankar och alla känslor till en av de underbaraste varelser som satt sina spår på denna jord.
Diva.
Det vackraste stoet i hela världen.
Eftersom det bara finns en Diva kan ingen bli så lyckliga som vi som fått ta del av hennes historia, hennes resa, hennes liv och nu även hennes framtid.
Du kommer alltid att finnas i våra hjärtan och tankar.
Vackraste tanten i hela världen.
När din tid är inne, ta hand om våra vänner på de evigt gröna ängarna, vi kommer att sakna dig.
Ibland hatar jag människor.
Det är vid händelser som dessa som jag verkligen avskyr mänskligheten.
Just nu får jag inte in videohelvetet i bloggen, så klicka HÄR istället.
Fotografisk bild A
Idag började kursen jag såg fram emot när jag fick brevet med beskedet om att jag kommit in på gymnasiet. Tre år och många tårar senare sitter jag äntligen här..och jag kan inte hindra tankarna att komma "is this it?" Kursen verkar bra, intressant och jag tvivlar inte på att jag kommer att lära mig massor. Men endå. "Är det här allt? Är det här det jag har väntat på?"
Ohwell, ska väl inte deppa ihop efter bara 3 timmar. (Varje lektion är eg. 6 timmar=heldag, men jag ska iväg i em.)
13.30 kommer vetrinär ut till tantis och ska se ifall hon svarat på behandligen överhuvudtaget. Jag är minst sagt nervös. Hoppas hoppas hoppas att hon blivit bättre såatt de behandlar igen. Men samtidigt, "hur mycket ska man utsätta henne för?" Jag vet inte. Det är inte mitt beslut. Oavsett hur allt blir vet jag att Milla kommer göra det som är bäst för tantis. <3
Ohwell, ska väl inte deppa ihop efter bara 3 timmar. (Varje lektion är eg. 6 timmar=heldag, men jag ska iväg i em.)
13.30 kommer vetrinär ut till tantis och ska se ifall hon svarat på behandligen överhuvudtaget. Jag är minst sagt nervös. Hoppas hoppas hoppas att hon blivit bättre såatt de behandlar igen. Men samtidigt, "hur mycket ska man utsätta henne för?" Jag vet inte. Det är inte mitt beslut. Oavsett hur allt blir vet jag att Milla kommer göra det som är bäst för tantis. <3
Tösen och jobb
Ååh, jag är så jättepeppad på att ta hem "MS", det känns bara bättre och bättre allting. Hon var så fin och snäll vid provridningen, allt kändes så bra. Sen vart det lite kaos och negativt men nu känns allt topp igen! Åååh, hoppas hoppas hoppas tösen kommer hit. Skulle vara så roligt! (Kanske till och med ska låta mitt projekt handla om hur man sätter igång en häst från "avställning" till "tävling".. Skulle vara kul.)
Jobb..Jag måste jobba för att få pengar så att jag kan ha häst. Men jobben är alltid SÅ långt bort. Inte riktigt vad jag räknat med när jag tackade ja. Men tyvärr ser det inte ut som att jag kommer att kunna hitta ett nytt jobb inom den närmsta framtiden. :( Bläh. Funderar på att åka iväg och jobba på lördag i alla fall. Behöver bara skrapa ihop ~200kr + lunch. Det låter inte omöjligt.
Nej, dags att sussa snart.
Lång dag imorgon. Lång dag idag.
Jobb..Jag måste jobba för att få pengar så att jag kan ha häst. Men jobben är alltid SÅ långt bort. Inte riktigt vad jag räknat med när jag tackade ja. Men tyvärr ser det inte ut som att jag kommer att kunna hitta ett nytt jobb inom den närmsta framtiden. :( Bläh. Funderar på att åka iväg och jobba på lördag i alla fall. Behöver bara skrapa ihop ~200kr + lunch. Det låter inte omöjligt.
Nej, dags att sussa snart.
Lång dag imorgon. Lång dag idag.
Stallbesök
Ahjuste! Efter den misslyckade provridningen gav jag mig iväg till grannstallet för att hälsa på skolkompisens S´s häst Ly. (som ska säljas till Skåne på lördag = sista chansen att träffa den) Han var miinst sagt fjantig. Men söt! Otroligt söt! Superfint stall och jättetrevliga ägare. Hade de haft paddock och inte legat så långt hemifrån hade jag nog försökt få plats där. Menmen. Följde även med S och hennes föräldrar till ett annat stall för att spana in stoet "lilla grå" som hon funderar på att köpa. Så dock inte "lilla grå" så mycket då hon stod och tryckte längst in i hagen och det spöregna. Får bli en annan gång.
MEN jag såg väärldens snyggaste skäck, my gosh jag är kär!
Hade jag haft 100tkr hade jag köpt honom! <3
MEN jag såg väärldens snyggaste skäck, my gosh jag är kär!
Hade jag haft 100tkr hade jag köpt honom! <3
Provridning
Ojojoj, jag vet inte ens vart jag ska börja..Men okej. Får väl börja med att jag för ett par dagar sedan fick ett mail från en tjej som akut behövde nya fodervärdar till tre av sina hästar. Hon ville att de skulle stå kvar i stallet som hon har men i övrigt fick man ha de som "sina egna". "Okej, fine, det kan ju funka" tänkte jag och gick med på en provridning.
Idag åkte jag alltså buss till stallet. Redan då jag kom in på gårdsplanen (som tydligen tjänstgjorde som paddock :S) kände jag att "nej, det här är inte rätt för mig". Ägaren var trevlig men det kändes som att hon inte direkt brydde sig om vad jag kunde, bara jag motionerade hästen och betalade för mig. Hur som helst. Hämtade in J och LT (skulle ridas av sin fodervärd) och borstade, pysslade, pratade osv. Det funkade bra. Hästen var omusklad och rätt smal men trevlig.
Efter att LT´s fodervärd försökt komma upp själv på LT i 30 min gick ägaren ut och hjälpte henne, jag fick då gå ut och sitta upp. Skrittade två varv åt varje håll och konstaterade att hästen kändes konstig på vä bak. Ägaren sa då att "nej, det syns inget från marken, hon känns lite som en kamel att rida dock.." Red iväg mot en stubbåker där jag skrittade vidare, halt, halvhalt, sidförande, volt, ställning/böjning. L lyssnade helt okej, kunde ha ansträngt sig mer med tanke på att hon ändå blivit riden regelbundet på senaste.. Men å andra sidan, jag vet inte hur hon har blivit riden osv. Tyckte dock att hon fortfarande kändes skum efter ett par varvs skrittande. Hoppade av och bad ägaren trava henne (för hand) fram och tillbaka..Hon "svävade" bra mycket mer med vä än hö..men ägaren tyckte inte det. -_-"
Gick iaf tillbaka till stallet. Pysslade, pratade och så. (Jag sa att L har potential med någon som lägger ner tid och energi på henne..hon var trots allt rätt trevlig att rida.. Ägaren svarar då "Bra, när kommer du nästa gång?" Hm.) Helt plötsligt frågar ägaren om jag kan klippa L´s man, KORT. Jajo, det kunde jag väll (jag har jättesvårt att säga nej.) Så manen klipptes..en halv cm kort vart den. Ägaren var SUPERnöjd. Fick sedan mocka åt tre hästar, sopa, fylla vatten åt tre hästar, fixa hö åt två hästar (8 påsar) och låsa/släcka. För ägaren skulle iväg.
Känns minst sagt som att detta inte var något för mig.
MEN HUR SKA JAG FÖRKLARA DET PÅ ETT SNÄLLT SÄTT?!
Usch vad jag är dålig på att säga nej... :(
Idag åkte jag alltså buss till stallet. Redan då jag kom in på gårdsplanen (som tydligen tjänstgjorde som paddock :S) kände jag att "nej, det här är inte rätt för mig". Ägaren var trevlig men det kändes som att hon inte direkt brydde sig om vad jag kunde, bara jag motionerade hästen och betalade för mig. Hur som helst. Hämtade in J och LT (skulle ridas av sin fodervärd) och borstade, pysslade, pratade osv. Det funkade bra. Hästen var omusklad och rätt smal men trevlig.
Efter att LT´s fodervärd försökt komma upp själv på LT i 30 min gick ägaren ut och hjälpte henne, jag fick då gå ut och sitta upp. Skrittade två varv åt varje håll och konstaterade att hästen kändes konstig på vä bak. Ägaren sa då att "nej, det syns inget från marken, hon känns lite som en kamel att rida dock.." Red iväg mot en stubbåker där jag skrittade vidare, halt, halvhalt, sidförande, volt, ställning/böjning. L lyssnade helt okej, kunde ha ansträngt sig mer med tanke på att hon ändå blivit riden regelbundet på senaste.. Men å andra sidan, jag vet inte hur hon har blivit riden osv. Tyckte dock att hon fortfarande kändes skum efter ett par varvs skrittande. Hoppade av och bad ägaren trava henne (för hand) fram och tillbaka..Hon "svävade" bra mycket mer med vä än hö..men ägaren tyckte inte det. -_-"
Gick iaf tillbaka till stallet. Pysslade, pratade och så. (Jag sa att L har potential med någon som lägger ner tid och energi på henne..hon var trots allt rätt trevlig att rida.. Ägaren svarar då "Bra, när kommer du nästa gång?" Hm.) Helt plötsligt frågar ägaren om jag kan klippa L´s man, KORT. Jajo, det kunde jag väll (jag har jättesvårt att säga nej.) Så manen klipptes..en halv cm kort vart den. Ägaren var SUPERnöjd. Fick sedan mocka åt tre hästar, sopa, fylla vatten åt tre hästar, fixa hö åt två hästar (8 påsar) och låsa/släcka. För ägaren skulle iväg.
Känns minst sagt som att detta inte var något för mig.
MEN HUR SKA JAG FÖRKLARA DET PÅ ETT SNÄLLT SÄTT?!
Usch vad jag är dålig på att säga nej... :(
Lunchrast och skoluppgifter
Jag har lunchrast om 25 minuter men är redan klar med uppgiften, ska ta mig hem på lunchen (som är 11.45-14.00) och promenera hunden, förösöka få i mig någon vettig lunch samt hinna ta mig till granngården och köpa ett fodervärdsavtal. Jag hoppas och peppar för att M ska vet besiktas nästa vecka och gå igenom UA. Isf skrivs kontrakt under nästa vecka och innan månadens slut står hon i MIN box! Overkligt. Efter lunch är det Spanska två timmar, sedan slutar jag för dagen. Ska faktiskt bli lite intressant med Spanskan, även om jag inte är helt peppad.
Under förmiddagen har jag jobbat med en uppgift som har men projektet vi slutfört under de senaste 10 skoldagarna att göra. Det var inte så intressant. Vart en utförlig utvärdering ungefär. Inget märkvärdigt men endå något som med lite tur kan ge mig ett VG på uppgiften. Hehe.
I eftermiddag ska jag antingen iväg till Diva en stund, var flera dagar sedan jag pussade på henne. Annars ska jag nog ta mig i nacken och plugga. Behövs verkligen. Hur som helst kan jag inte åka hem och sova ett par timmar...igen. Har gjort så de senaste dagarna och det gör verkligen ont i mig att inse hur många timmar jag missat som jag kunde ha spenderat på att plugga.
När jag kommer hem ska jag dricka en stor kopp te och försöka att friskna till.
Det behövs.
Förkylningstider och dålig vänskap?
Ja, det är förkylningstider i Sverige och mer eller mindre alla man möter snörvlar, snorar, hostar, fryser och känner sig allmänt nere. Wei för det! Jag som redan har panikångest inför folk som hostar brevid mig. Det här hjälper inte för 5 öre kan jag ju tala om. Det hjälper inte heller att jag har smått hypokondriska drag och blir sjuk EXTREMT lätt. "smärtan är densamma även för hypokondrikern" Det är väl egentligen bara att kurera sig med te, glass, huvudvärkstabletter, värmedynor och en jääkla massa bra filmer/böcker. (Borde plugga...men jag är ju sjuk ;)
När man ligger inne och är sjuk/krasslig så har man helt plötsligt väldigt mycket tid att fundera på. Vad vill jag med mitt liv, vad känner jag för att göra/inte göra, vad är meningen med livet? Och så till frågan som har plågat mig de senaste åren(!), Vilka är egentligen mina riktiga vänner och kan jag lita på dem? Jag har till slut, efter mycket vånda, mycket om och men, kommit fram till att jag kanske har på sin topp 3 riktiga vänner. Vänner som jag kan ringa mitt i natten och gråta ut hos, vänner som kommer till mig (mitt i natten, avbryter semesterresor osv) bara för att visa att de bryr sig. Vänner som går att lita på, genom allt.
Detta i sig var väldigt svårt för mig att inse då jag alltid värderat alla mina "vänner" högt och tänkt/tyckt att jag kan skatta mig lycklig som har dem.
Så, vad ska jag nu göra åt alla "last-vänner" jag har? Så långt har jag inte riktigt kommit i planeringen och funderingarna. Men som det ser ut nu kommer jag att konfrontera varenda en av dem. De kommer att få förklara sig och fundera över ifall de verkligen tycker min vänskap är värd något. (Behöver de ens fundera är de inte vänner jag vill ha.)
När man ligger inne och är sjuk/krasslig så har man helt plötsligt väldigt mycket tid att fundera på. Vad vill jag med mitt liv, vad känner jag för att göra/inte göra, vad är meningen med livet? Och så till frågan som har plågat mig de senaste åren(!), Vilka är egentligen mina riktiga vänner och kan jag lita på dem? Jag har till slut, efter mycket vånda, mycket om och men, kommit fram till att jag kanske har på sin topp 3 riktiga vänner. Vänner som jag kan ringa mitt i natten och gråta ut hos, vänner som kommer till mig (mitt i natten, avbryter semesterresor osv) bara för att visa att de bryr sig. Vänner som går att lita på, genom allt.
Detta i sig var väldigt svårt för mig att inse då jag alltid värderat alla mina "vänner" högt och tänkt/tyckt att jag kan skatta mig lycklig som har dem.
Så, vad ska jag nu göra åt alla "last-vänner" jag har? Så långt har jag inte riktigt kommit i planeringen och funderingarna. Men som det ser ut nu kommer jag att konfrontera varenda en av dem. De kommer att få förklara sig och fundera över ifall de verkligen tycker min vänskap är värd något. (Behöver de ens fundera är de inte vänner jag vill ha.)
Nu ska jag kurera mig med te eller sova.
Hästproblem
För det första, ska jag satsa på M trots att allt inte känns 100% med ägaren/fodervärden? Eller ska jag satsa på att hitta någon annan häst? Ska jag provrida de tre hästarna utanför staden som kanske, möjligtvis, eventuellt (ytterst tveksamt) kan passa mig?
För det andra, vilket stall? Det jag redan sagt ja till och där ägarna är sååå trevliga, stallet är sååå fräscht, hagarna och paddocken är lovely och det endast står två hästar? Bussförbindelserna är skit (tar över 45 min med buss...enkel resa) Det är en mil att cykla, mestadels på en 70väg. Eller ska jag hoppas att stallet som ligger halvvägs dit är något för mig? Ett stall med tegelinredning, lite fler hästar, underbara hagar, trevligt folk och en halvfärdig paddock? Dit kan jag cykla oavsett väder. Ridhus och paddock finns på ridavstånd (dock är ridhuset inte det bästa, men det funkar).
För det andra, vilket stall? Det jag redan sagt ja till och där ägarna är sååå trevliga, stallet är sååå fräscht, hagarna och paddocken är lovely och det endast står två hästar? Bussförbindelserna är skit (tar över 45 min med buss...enkel resa) Det är en mil att cykla, mestadels på en 70väg. Eller ska jag hoppas att stallet som ligger halvvägs dit är något för mig? Ett stall med tegelinredning, lite fler hästar, underbara hagar, trevligt folk och en halvfärdig paddock? Dit kan jag cykla oavsett väder. Ridhus och paddock finns på ridavstånd (dock är ridhuset inte det bästa, men det funkar).
Jag vet inte! JAG VET INTE!
-_-
-_-
Hästar..
Ja, dessa underbara varelser som får oss att skratta, gråta, kämpa, blöda, KÄNNA. Dessa underbara varelser som lär oss att älska, påriktigt, som lär oss att känna efter, att ta ansvar, att bry oss om andra. Dessa underbara varelser som trots alla våra fel och brister älskar oss tillbaka, med ett enda villkor, att vi ska älska dem. De låter oss göra så många tokigheter och de accepterar oss för de vi är.
Vad vore vi utan hästarna? Utan djuren? Varför förstör vi världen vi alla lever i? Varför utrotar vi oss själva?
Detta inlägg skulle egentligen handla om den obegränsade kärlek jag känner för min fd medryttarhäst Diva. Hon har börjat sin väg mot trapalanda, det är lite som jag läste "själen har lämnat henne och väntar en bit upp på att kroppen ska få följa med". Det känns väldigt motigt och svårt att vänta på de där orden som förklarar att hon ska få somna in. De där orden som innebär att hon ska sluta andas. Men samtidigt, hon har gett mig så mycket, lärt mig så mycket på så kort tid att hon är värd att få sluta sina dagar på ett värdigt sätt.
Vad vore vi utan hästarna? Utan djuren? Varför förstör vi världen vi alla lever i? Varför utrotar vi oss själva?
Detta inlägg skulle egentligen handla om den obegränsade kärlek jag känner för min fd medryttarhäst Diva. Hon har börjat sin väg mot trapalanda, det är lite som jag läste "själen har lämnat henne och väntar en bit upp på att kroppen ska få följa med". Det känns väldigt motigt och svårt att vänta på de där orden som förklarar att hon ska få somna in. De där orden som innebär att hon ska sluta andas. Men samtidigt, hon har gett mig så mycket, lärt mig så mycket på så kort tid att hon är värd att få sluta sina dagar på ett värdigt sätt.
Mina tankar finns hos er, Milla och Tantis <3
catfight <3
Jag verkligen älskar tjejbråk ibland alltså. Gosh. Ex. två tjejer i min skola, vi kallar dem A och B. A umgås med mig, C och D dagligen medan B bara träffar oss på lunchen typ. A spenderar nästan all tid utan B med att snacka skit om B (svagt medhåll på vissa punkter från oss andra..) När A och B träffas accepterar de varann och beteer sig "normalt" men såfort de skiljs åt igen snackar de båda skit. B har dock blivit otroligt mycket bättre på det här med att inte snacka skit..
Man kan ju undra om vi går på lågstadiet eller sista året på gymnasiet. (;
I alla fall, nu skriver de pikande inlägg till varann på sina bloggar och beteer sig som idioter när de läser varanns inlägg med frågor som "Vem syftar du på?" "Vem skulle göra så mot diig?! <33 :*" Omg.. Jag bara garvar.
Man kan ju undra om vi går på lågstadiet eller sista året på gymnasiet. (;
I alla fall, nu skriver de pikande inlägg till varann på sina bloggar och beteer sig som idioter när de läser varanns inlägg med frågor som "Vem syftar du på?" "Vem skulle göra så mot diig?! <33 :*" Omg.. Jag bara garvar.
Catfight alltså <3
Vita springare
Okej, vad var egentligen det logiska/smarta i att göra alla hjältars springare vita?! Jag menar, hej lera. Hur kan de få hästarna att se såå rena ut? Jagmenar, lögner rakt igenom hela skiten. (Kom just på att Zorros megatuffa häst faktiskt är svart, go Zorro, han har fattat grejjen!)
Eh, vart ville jag egentligen komma med detta? Ingen aning.
Idag spenderade jag, frivilligt, nästan 2 timmar extra i skolan för att klippa ut robotbilder från papper till vårat projekt. Go me som är såå ambitiös. -_- Imorgon är det pluggpluggplugg som gäller. Är jag pepp? NEJ. Ska jag anstränga mig? JA!
Eh, vart ville jag egentligen komma med detta? Ingen aning.
Idag spenderade jag, frivilligt, nästan 2 timmar extra i skolan för att klippa ut robotbilder från papper till vårat projekt. Go me som är såå ambitiös. -_- Imorgon är det pluggpluggplugg som gäller. Är jag pepp? NEJ. Ska jag anstränga mig? JA!
Skjut mig. xD
Första inlägget alltså..
Ja, hur har jag nu tänkt med detta? ÄNNU en blogg startad av mig. Ännu en blogg som avslutas lika fort? Ännu en blogg jag uppdaterar i flera gånger varje dag...för att sedan tröttna? Jag hoppas inte det. Jag behöver få skriva av mig. Jag behöver få ventilera mitt hästliv och det gör jag bäst genom att blogga. Så. Nu vet ni ungefär förutsättningarna, ni vet vad bloggen kommer att handla om och de flesta vet vem jag är.
För tillfället går jag bara och väntar på det där mailet. Mailet som ska tala om för mig att allt kommer att bli bra, att ägaren och jag är överens om alla detaljer och att Hon (med stort H) kommer hem till mig innan månadens slut. Kommer inte det där mailet snart kommer jag att gå under. Så mycket som jag hoppas, önskar och vill att detta ska hända, att det ska bli verklighet, det går inte att beskriva. Men någonstans i bakhuvudet finns alltid tanken, tänk om allt skiter sig. Vad f*n gör jag då?
Den som lever får se.
För tillfället går jag bara och väntar på det där mailet. Mailet som ska tala om för mig att allt kommer att bli bra, att ägaren och jag är överens om alla detaljer och att Hon (med stort H) kommer hem till mig innan månadens slut. Kommer inte det där mailet snart kommer jag att gå under. Så mycket som jag hoppas, önskar och vill att detta ska hända, att det ska bli verklighet, det går inte att beskriva. Men någonstans i bakhuvudet finns alltid tanken, tänk om allt skiter sig. Vad f*n gör jag då?
Den som lever får se.
